Imkanal och köksfläkt – rengöring, krav och brandrisk

Kort svar: imkanalen är den enda ventilationskanal i en byggnad som kan brinna inifrån. Fettet som avsätts på insidan är brännbart, och kanalen går genom hela huset förbi de brandcellsgränser som annars skulle stoppa en brand.

Det är därför imkanalen behandlas strängare än övriga kanaler, och det är också därför den är värd ett eget besök i ett storkök.

Skillnaden mellan imkanal och vanlig frånluft

En vanlig frånluftskanal transporterar luft med fukt och partiklar. Beläggningarna där sänker flödet och kan lukta, men de brinner inte.

En imkanal transporterar matos, alltså fett i förgasad form. Fettet kondenserar på kanalens insida och bygger upp ett lager som blir tjockare för varje stekt biff. Det lagret är brännbart, och till skillnad från en brand i ett rum har en brand inne i kanalen fri väg mellan våningar och lokaler.

I ett restaurangkök är detta den enskilt vanligaste orsaken till att en brand får spridning. I ett vanligt hushållskök är risken mindre, men mekanismen densamma.

Så ofta bör den rengöras

Det finns ingen siffra som passar alla, och det är just det som är poängen — intervallet ska styras av hur snabbt fettet faktiskt bygger upp sig:

• Restaurang, storkök, gatukök med fritering: flera gånger per år. Kommunens räddningstjänst kan ha egna föreskrifter, och försäkringsvillkoren har nästan alltid krav. Kontrollera båda.
• Personalkök, konferensköket på ett kontor: ungefär årligen, beroende på hur mycket som faktiskt lagas.
• Vanligt hushållskök: vartannat till var femte år. Steker du sällan kan det gå längre.

Det säkraste sättet att sätta intervallet är att låta någon öppna kanalen och titta. Ett fettlager som går att skrapa av med nageln betyder att intervallet varit för långt.

Vad du märker när det är dags

• Köksfläkten suger sämre än den brukade, trots rengjort filter.
• Det luktar gammalt matos i köket även när ingen lagat mat.
• Fläkten låter mer än förut — fettet i kanalen ökar motståndet, och fläkten arbetar hårdare. Se även buller från ventilationen.
• Fett droppar ur eller runt fläktkåpan.

Köksfläkten: tre typer och en vanlig felkoppling

Kolfilterfläkt. Renar luften och släpper tillbaka den i rummet. Ingen kanal. Kräver filterbyte men ger ingen brandrisk i kanal, eftersom det inte finns någon.

Utsugande fläkt med egen kanal. Rätt lösning i villa. Fettet samlas i kanalen och den ska rengöras.

Utsugande fläkt kopplad på gemensam frånluftskanal. Det här är felkopplingen, och den är vanlig i flerbostadshus där någon bytt fläkt själv. Fläkten blåser matoset in i den kanal som är dimensionerad för att suga, med två följder: grannarna får matoset — se dålig lukt från ventilationen — och husets tryckbalans sätts ur spel. Det är en klassisk anmärkning vid OVK.

Bor du i förening är detta styrelsens sak att åtgärda, eftersom kanalen är gemensam. Läs vår guide för BRF.

Vad rengöringen innebär

Vi öppnar kanalen vid inspektionsluckor, mekaniskt rengör insidan och dokumenterar resultatet. I ett storkök omfattar det hela vägen från kåpa till fläkt på taket, inklusive fettavskiljare och eventuella brandspjäll. I en villa handlar det oftast om kanalen från fläkt till takhuv.

Finns inga inspektionsluckor får de sättas in — och det är i sig ett tecken på att kanalen aldrig rengjorts. Läs mer om kanalrengöring och se prisexempel på prissidan.

Restaurang: lägg det utanför öppettid

Rengöring av imkanal i ett kök i drift är opraktiskt för alla. Vi arbetar därför utanför öppettid när det behövs — kväll, natt eller stängningsdag. Det kostar något mer i arbetstid och alltid mindre än en stängd lunchservering. Vi tar den typen av uppdrag i Stockholm, Södertälje och övriga serviceområden.