
Buller från ventilationen – orsak och åtgärd
Kort svar: ljudets karaktär talar om vad felet är. Ett jämnt brus är för hög lufthastighet i kanalen, en vissling är ett strypt don, ett malande ljud är fläktlager, och en dunkning är ett spjäll eller en lös kanaldel. Nästan alla fyra går att åtgärda utan att byta systemet.
Att ventilationen hörs är inte något man ska behöva vänja sig vid. Det är dessutom nästan alltid ett symtom på att systemet arbetar hårdare än det borde — alltså drar mer el än nödvändigt.
Läs av ljudet
Jämnt brus som aldrig tystnar
För hög lufthastighet i kanalen. Antingen har systemet ställts på ett högre flöde än det dimensionerats för, eller så är kanalen delvis igensatt så att samma luftmängd ska genom en mindre öppning. Åtgärd: mätning, injustering och i vissa fall ljuddämpare i kanalen.
Vissling från ett enskilt don
Donet är strypt. Antingen har någon skruvat igen det för att slippa frysa, eller så har en injustering satt rätt totalflöde men fördelat det över för få don. Luften ska då fram genom en mindre spalt och hastigheten ökar.
Åtgärden är kontraintuitiv: fördela flödet över fler don eller byt till ett större, i stället för att strypa ytterligare. Att skruva igen mer flyttar bara ljudet till nästa don.
Malande, gnisslande eller skrapande från aggregatet
Mekaniskt ljud, alltså lager i en fläktmotor. Det blir värre över tid och slutar med att fläkten stannar. Motorn är utbytbar på de flesta aggregat så länge reservdelen finns — men i ett gammalt aggregat är ett lagerhaveri ofta det första av flera fel. Se byta FTX-aggregat för när det tippar över till ett byte.
Dunkande eller klickande med några minuters mellanrum
Ett spjäll eller ställdon som rör sig, eller en kanaldel som utvidgas och drar sig samman med temperaturen. Ofta ett lossnat upphängningsbeslag. Störande snarare än allvarligt, men enkelt att åtgärda när man vet var det sitter.
Ljud som vandrar mellan rum eller lägenheter
Det är inte fläkten du hör, utan grannen eller nästa rum — ljudet leds i kanalen. Kallas överhörning och åtgärdas med ljuddämpare eller ljudfällor i kanalsystemet, inte vid fläkten.
Fyra saker som gör ljudet värre utan att någon tänker på det
- Igensatta filter. Fläkten arbetar hårdare för att flytta samma luft. Byt varje halvår — det är den billigaste ljuddämpningen som finns.
- Beläggningar i kanalen. Samma mekanism, större effekt. Fett i en imkanal kan minska öppningen märkbart, se imkanal och köksfläkt.
- Möbler eller gardiner framför don. Luften tvingas runt hindret och hastigheten ökar lokalt.
- Ett aggregat som står direkt på bjälklaget. Vibrationer leds då in i husets konstruktion och hörs i rum som ligger långt från aggregatet. Avvibrerande upphängning löser det.
Åtgärderna, från billigast till dyrast
- Byt filter och rengör don. Kostar nästan ingenting.
- Mät flödena rum för rum. Avgör allt som följer.
- Injustera så att flödet fördelas över fler don.
- Byt donen som visslar mot don av annan typ eller storlek.
- Rengör kanalerna om beläggningar hittats — se kanalrengöring.
- Sätt in ljuddämpare eller ljudfällor i kanalen.
- Avvibrera aggregatets upphängning.
- Byt fläktmotor eller lager.
- Byt aggregat — sista steget, inte första.
Poängen med ordningen är att steg 1–4 löser majoriteten av ljudproblemen och kostar en bråkdel av steg 9. Att byta system för ett ljudproblem är sällan motiverat, och om orsaken satt i kanalen kommer det nya att låta likadant.
Vad reglerna säger
Boverkets byggregler ställer krav på ljudnivå från installationer i bostäder, med olika krav för sovrum och övriga utrymmen. Vilken nivå som gäller för just ditt hus beror på byggåret och vilken ljudklass som projekterades — det är därför inget att uppskatta på känsla. Hörs ventilationen tydligt när du ligger i sängen är det värt att mäta.
I en bostadsrättsförening är gemensamma fläktar och kanaler styrelsens ansvar, se vår guide för BRF.
Så gör vi
Vi mäter flöden och lyssnar av var ljudet uppstår — vid donet, i kanalen eller vid aggregatet. Det avgör vilken av de nio åtgärderna som är rätt. Fast pris i offert, och prisexempel finns på prissidan.
Vanliga frågor
Varför visslar det från ventilationsdonet?
Vissling betyder nästan alltid för hög lufthastighet genom en för liten öppning. Vanligast är att donet strypts ned — av någon som frös, eller vid en injustering som satt flödet rätt men på fel don. Luften ska då fram genom en mindre spalt och hastigheten ökar. Åtgärden är att fördela flödet över fler don eller byta till ett större, inte att skruva igen ytterligare.
Vad betyder ett malande eller gnisslande ljud från aggregatet?
Det är oftast lagerskada i en fläktmotor, och det blir värre över tid. Ljudet är mekaniskt och konstant snarare än luftburet. Fläktmotorer är utbytbara på de flesta aggregat så länge reservdelen finns — men i ett gammalt aggregat är ett lagerhaveri ofta det första av flera fel.
Kan man göra något åt ljudet utan att byta hela systemet?
Nästan alltid. De vanligaste åtgärderna är injustering så att flödena fördelas över fler don, byte till don av annan typ, ljuddämpare i kanalen, avvibrering av aggregatets upphängning och byte av trötta fläktlager. Att byta hela systemet för ett ljudproblem är sällan motiverat, och risken är att det nya låter likadant om orsaken satt i kanalen.
Hur högt får ventilationen låta i en bostad?
Boverkets byggregler ställer krav på ljudnivå från installationer i bostäder, och kraven skiljer sig mellan sovrum och andra utrymmen. Vilken nivå som gäller beror på när huset byggdes och vilken ljudklass som projekterades, så det är inget att uppskatta på känsla — hörs ventilationen tydligt när du ligger i sängen är det värt att mäta.
Diskussionsforum & Frågor (0)
Inga frågor eller kommentarer än. Har du en ventilationsfråga efter att ha läst tipsen? Skriv din fråga så svarar vi!
