Ventilation i gamla hus – vad som går att göra

Kort svar: i ett hus byggt för självdrag är otätheterna en del av ventilationssystemet. Tätar du huset utan att tillföra tilluft på annat sätt får du undertryck — och därmed drag, lukt och fukt. Tätning och tilluft hör ihop och ska göras i samma projekt.

Det är den enda regel som verkligen betyder något i gamla hus, och den bryts nästan alltid av misstag: fönstren byts ett år, isoleringen läggs ett annat, en kraftig köksfläkt sätts in ett tredje. Var åtgärd är rimlig för sig. Tillsammans blir de ett hus som inte kan andas.

Så var det tänkt att fungera

Ett hus från före omkring 1970-talet ventileras av temperaturskillnaden. Varm inomhusluft är lättare än kall uteluft och stiger i murade kanaler upp genom taket. Undertrycket som uppstår drar in ny luft genom fönsterspringor, golvvinklar och otätheter i väggen.

Systemet har två egenskaper värda att känna till. Det är helt tyst och kräver ingen el — och det fungerar sämst på sommaren, när skillnaden mellan inne och ute är minst. Ett självdragshus som luktar instängt i juli är inte trasigt, det är sig självt.

Vad som brukar ha hänt sedan dess

Gå igenom listan och räkna hur många som stämmer på ditt hus:

• Fönstren har bytts eller tätats.
• Ytterdörren har bytts mot en tät modern.
• Vinden eller väggarna har tilläggsisolerats.
• En kraftig utsugande köksfläkt har satts in.
• Badrummet har renoverats och fått en egen fläkt.
• Vinden eller källaren har inretts till bostadsrum utan att kanaler dragits dit.
• En tillbyggnad har gjorts som inte kopplats in på något ventilationssystem.

Tre eller fler av dessa och huset har med stor sannolikhet undertryck. Symtomen är lukt, imma och drag — och de förväxlas nästan alltid med fönsterfel.

Ordningen som gör skillnad

Det här är det enda stället där ordningen mellan åtgärderna avgör resultatet:

1. Mät först. Luftflödet rum för rum och tryckbilden i huset. Utan den mätningen är allt annat gissningar, och i ett gammalt hus är gissningarna dyra.
2. Lös tilluften. Ventiler eller don i sovrum och vardagsrum — alltså i de rum där luften ska komma in. Moderna don går att rikta så att luften blandas uppe vid taket i stället för att falla ner i nacken, vilket är hela skillnaden mellan en fungerande ventil och en som blir igentejpad efter en vecka.
3. [Injustera](/tjanster/injustering). Frånluften i kök och våtrum ska matcha tilluften. Det är den halvan som glöms, och utan den flyttar nya don bara problemet.
4. Först därefter: överväg systembyte, om mätningen visar att det behövs.

Vad man ska låta vara

• Täpp inte till självdragskanaler. De ser ut som gamla hål i taket och de gör faktiskt något. En igenpluggad kanal upptäcks ofta först vid en besiktning, och då har fukten redan flyttat någon annanstans.
• Tejpa inte över tilluftsventiler. Det är den vanligaste "åtgärden" i gamla hus och den som orsakar mest fukt. Drar det från en ventil är den fel placerad eller fel riktad — det är ett skäl att byta don, inte att stänga det.
• Sätt inte in en kraftig utsugande köksfläkt utan att veta hur mycket tilluft huset har. Har huset dessutom eldstad kan kraftigt undertryck dra rökgaser in i rummet i stället för upp i skorstenen. Det är inte en sak att gissa om.
• Bygg inte om vinden till sovrum utan att dra ventilation dit. Ett sovrum utan luftväxling är det rum där fukten samlas.

När FTX är rimligt — och när det inte är det

FTX med värmeåtervinning ger både styrd tilluft och lägre värmekostnad, och åtgärden kan omfattas av Villaeffekten med 30 procent av materialkostnaden, som mest 60 000 kronor.

Men i ett gammalt hus är det inte aggregatet som avgör om det är rimligt — det är kanaldragningen. Ett hus med murade självdragskanaler har ingen väg för tilluft, så nya kanaler måste dras genom bjälklag, garderober eller nedsänkta tak. I ett hus med bevarandevärda ytor kan det bli ett större ingrepp än ägaren tänkt sig.

Därför räknar vi alltid på båda: full FTX-installation, och mellanalternativet med tilluftsdon plus injustering. I ganska många gamla hus löser det andra alternativet problemet för en bråkdel av kostnaden.

Om huset är ett flerbostadshus

Då gäller OVK vart sjätte år för självdrag och frånluft, oavsett husets ålder eller kulturhistoriska värde. I innerstadens stenhus är kartläggningen det som tar tid: kanaler har byggts om, pluggats och kopplats om i etapper under hundra år, och ritningen stämmer sällan. Vi mäter upp systemet innan vi offererar — läs mer om hur vi arbetar i Stockholm.